När jag skriver detta vet jag inte riktigt vad som ska hända… Det kanske aldrig hinner bli någon bok. Men jag ska skriva nu iallafall.
Det är någonting som sker i universum just nu. Snart är allting helt upp och ner. Människor bråkar utan att de förstår varför. Men vi måste ha tro! TRO PÅ OSS SJÄLVA! Så går det som det Ska också!
Och det kommer bli svinball!!! 
2 be updated
Att bekämpa eld med ved, leder ingen vart. Du kan inte gömma havet i vatten.
Luta huvudet uppåt och se dit bort, vad berättar stjärnorna om natten?
I tusentals, tusentals, tusentals år Har de färdats via horisonten.
I skräcken och glädjen, passionen och sorg Har de älskats och stupat vid fronten.
Vi letade länge, vi söker ännu Vi häpnar och fascineras.
Vi driver varandra ur våra sinnes fulla bruk, vi undrar och medicineras.
Att straffas utan befogenhet, att älska kol till glöd.
Tänk utanför lådan, fall inte för allt – upprepning blir din död.
Att aldrig förlåta, skratta och le, glömma att världen har mycket att ge.
Alla möten och drömmar, all sans o resonans. All musik som ännu ej blivit skriven.
Alla danser och takter, vibrerat från start Samma bas som sen länge blev given.
Det är inte lätt att vara modig – När allt omkring en tycks falla
Det är inte lätt att vara stark – När man måste vara det för alla.
Vi lever kvar i någon uppdiktad fasad av att vi fortfarande lever i ett 1910-tals samhälle. Glöm det. Män använder kjol och det finns kvinnor som är VD´s. Get over it and accept it!
Det finns många olika verkligheter och vi Är alla olika. Det gamla manssamhället där en kvinna står hemma vid spisen hela tiden medan mannen är ute och roar sig är long gone! Jag har inget emot att laga mat, men jag lever och jag vill känna att jag lever också! Jag vill tappa andan och jag vill spricka av extas! Min mening är att du borde njuta till fullo av livet och pröva allt!
Man blir visare med tiden.
Lev ditt liv precis så som du vill leva det – se bara till att du inte gör någonting som du kommer att ångra efteråt, för ditt liv Kommer fortsätta även när det är över! Allt som du kan leva med – måste vara värt det. Hur skulle vi annars kunna utvecklas till vårat bästa? 
Det kan ta lång tid innan man förstår att man inte vet vem man är. När man vet att man inte vet vem man är, tar det ännu längre tid innan man faktiskt lyckas reda ut vilken person man är idag. Det bästa med att inte veta vem man är, är att då kan och får man välja själv.
Känslan när man sedan börjar märka skillnaden. Det kan vara skillnaden mellan att vara tonåring och att vara vuxen. Många gånger är övergången luddig och min egna erfarenhet är att det är lätt att stirra på ytan av ett hav, utan att ha en aning om djupet i det.
Att falla i gamla spår, kallas det sedan – vid samma tillfälle som man själv inser att man förändrats.
Vi har valmöjligheter och det är viktigt att vi både tar till vara på dem och respekterar dem.
Att vi gör saker som vi själva kan känna oss nöjda och stolta över. Jag börjar göra det nu. Ibland utgår man ifrån en sak o förbereder sig för det… töntigt. Man ska aldrig anta någonting negativt. För det visar sig oftast vara annorlunda än det man antagit.
Att sätta sig själv och sina viljor främst är någonting jag har fått jobba med, men äntligen börjar det avlöna sig. Jag mår strålande! Vissa saker önskar jag att jag redan var lite bättre på, men jag kommer dit. Jag har ett vaket medvetande nu och blir mer och mer erfaren i hur jag själv fungerar.
Jag kommer fortsätta göra fel. Eller handla fel gentemot hur jag kunde gjort. Det gör vi alla och kan inte undgås. Men jag ska se till att lära mig så mycket det bara går utav det, samtidigt som jag släpper & accepterar läget och ser till att ha så roligt jag kan under tiden!
I strävan efter att bli en lyckligare och bättre, mer vetande människa!
Total tömning. Reset och Logga in. – Jag kan välja att vara vem jag är.
Det är som med mönster som med allt annat vi fattar, men inte riktigt förstår oss på. Vi väljer vilka av våra egna mönster vi vill se. Men har vi däremot inte möjligheten för att kunna kalla det Välja längre, när vi blivit uppmärksammade om våra personliga. Försöker man att ignorera sina mönster, blir de bara tydligare och tydligare så att tids nog börjar du suksesivt bryta dem. Ju förr desto bättre.
På ena sidan har du höger, på andra finns vänster. Likadant med ditt humör. Kan du bli upprörd snabbt? – Underbart, då förstår du att du också kan bli glad lika enkelt.
Känslor styrs av dig, din hjärna. Den koordinerar och kontrollerar också ditt hjärta, blodtryck, vätskebalans, kroppstemperaturer, intellekt, minne och inlärning. Är du inte glad eller Är du det? Har du kalla fötter, se till att värm dem då. Här uppifrån. Din kropp fungerar så fantastiskt att du inte behöver fokusera på särskilt mycket mer än på det mentala. Ditt hår växer utan att du behöver tänka på det. Hjärnan signalerar det fortfarande. Med tanke på all den otroliga verksamhet som pågår inuti dig hela tiden, utan egen uppfattning, så borde du verkligen hålla i kopplet till ditt medvetande. Tänk så mycket mer kroppen kan fokusera på andra uppgifter då. Kan du känna dina naglar växa?
”På senare tid har man börjat inse att lillhjärnan även kan medverka i olika högre funktioner.” Wikipedia
Visst är det fantastiskt att det finns så universiellt många olika sätt att se på saker och ting. Det kan bara vara fördel. Gilla det skarpt! Är du en sån person som vet en sak, men hör dig själv tänka ut någonting helt annat, känn inte skuld och hopplöshet.
”Visar man olika bilder att para ihop, kan vänster hjärnhalva para ihop en prinsesstårta med en sked – medan höger hjärnhalva av formskäl hellre parar ihop tårtan med ett plommonstop![2]” Wikipedia.
Det har att göra med att vänster hemisfär kontrollerar medvetande, logik, jagets historiska aspekter samt framtidsplaner. Medan höger står för det omedvetna som intuition, tolkning av ansiktsutryck, helhetsuppfattning och formkänsla.
När är man medveten om allt man kan? – Aldrig, för du kommer Alltid kunna lära dig mer.
Jag kan massor. Men jag Vet ingenting. Och jag förstår att mina massor är en fis i rymden.
Det är lätt att höra, inte lika lätt att vara en god lyssnare. Särskilt om du inte märker någon annan än dig själv i situationen. Du spenderar ganska mycket tid med dig själv och borde orka lägga dessa stunder i ditt liv på att faktiskt visa intresse i den personen som du talar med. Du är den personen som vet mest om dig själv, så sålänge du inte blir tillfrågad, ta reda på vad den du talar med har att säga. När ni sedan skiljts åt finns dina tankar kvar. Du kommer att tänka tills du dör. Så stressa inte med att göra det under tiden du håller på med någonting annat. Vad eller Vem det än är, som kräver din uppmärksamhet.
Nu får någonting mig att förstå det jag inte fattar, om ni vet. Stäng och Logga ut.
När jag tappar kontrollen blir jag som min mamma. Självcentrerad, egoistisk och misstänksam. Jag hatar de egenskaperna. Jag svor att jag aldrig skulle bli som hon… Men när det väl sätter igång kan jag inte hejda mig.
Det är som om jag njuter av plågan. Jag, i mitt sinnes fulla bruk, förstår inte varför man annars gör så mot sig själv och andra.
Just som jag fann mig själv, blev jag omkull-knuffad av min egen skugga.
Jag bara kastar ur mig meningar som jag vet ger effekt, utan att tänka igenom ifall det ligger någonting i det jag säger. Jag spyr ord och vill vinna.
Den reflektionen får mig att må illa. Varför beter jag mig så, när jag vet att jag kommer vilja glömma det och låtsas som att det aldrig har hänt några timmar senare.
Då ångrar jag mig och skäms som en hund och det är ungefär här project-push-myself-over-the-edge sätter fart.
Jag skäms, för jag vet att jag sårar. Så blir jag arg, för jag känner mig också sårad – för att jag själv inte har varit tydlig nog alltid, eller lyssnat tillräckligt noga många gånger, så knackar ågren och jag tar ut det på den enda personen i världen som jag absolut inte vill ska få skiten.
Den enda personen som jag verkligen bryr mig om vad han tycker. Den enda personen som är viktig i mitt liv, för mig. Den enda personen som får mig att le och skratta som jag gör. Den enda personen som får mitt hjärta att slå volter så höga att jag svävar på moln.
Jag är svinrädd. Ibland. För jag har aldrig haft det så här BRA! Det skrämmer skiten ur mig. 5 ynka, men jobbiga procent. De andra 95 skattar jag mig lugnt och avslappnat som världens lyckligaste brud. Om man kan skriva så utan att det blir fel.
Jag älskar dig Karl Svensson! Av hela mitt hjärta!
Förlåt att jag är så dum. Jag vill inte bråka mer. Puss
Denna gången handlar allt om att acceptans. Och lite slit. För ingenting i världen som är värt något, kommer utan strävan. Efter regn kommer sol och jag är en mästares lärling.
Allt kan bli svårt. Men ingenting Behöver vara det.
Att vara trygg i sig själv och lyssna till sitt hjärta. Att minnas varför man vill ge och varför man gör det.
Det finns glädje överallt och den sprids av kärlek och varma leenden. Det är upp till var och en att stå för sin egen del. Alltid. Och vissa rädslor behöver bara frontas, ute i det fria, för att sedan så lätt övergå i… Leenden.
En drömmare är en vinnare! Så länge man vaknar upp också.
Lev livet, ta vara på varje tillfälle, var inte rädd för förändring – hylla den och ta hand om varandra. Låt ingen tid gå till spillo. Nån gång är din slut och då vill du ha hunnit med så mycket som möjligt.
Det lovar jag.
Om vi bara utnyttjar ca 10% av våran hjärnkapacitet, så borde det kunna betyda att alla våra sinnen skulle kunna gångras med tio, åt olika håll.
Det borde betyda bl.a. att vi inte utnyttjar vår syn fullt ut, även ifall vi har perfekt syn. Vad händer ifall du ändrar skärpan och ställer in fokus i olika lägen, som du normalt inte skulle göra.
Vad om du gör detta, samtidigt som du connectar nånstans inuti hjärnan och signalerar till den att göra saker, med kapaciteter som sedan länge varit glömda.
Tänk om det fanns ytterligare språk. Det universiella språket är inte en saga – det är en sägen. Vi har alla ett eget sätt att avläsa språket och det som aldrig talas, det dör ut.
Det som är tabu, det mördas.
Sedan finns det vita riddare. Det finns de som uppenbarar gåvan vid alla möjliga olika åldrar. Det finns de som alltid har vetat. Det finns de som alltid har tvivlat. Om allting är okej, finns det hur mycket ”sjuka o galna” saker som helst. Bara din fantasi sätter begränsningarna..
Du är inte bara en person. Du är en människa. En fantastiskt stor del i evolutionen. Människan är en otroligt magisk varelse. Vi kan i stort sett kontrollera… vad som helst. Bara vi kan kontrollera vårat eget. När vi synkar kropp, hjärta och själ.
Gör vi detta och samtidigt lyckas hitta rätt skärpa, fokusera på något osynligt och framanna verklig skönhet. Då kan man nästan påstå att vi redan kommit mycket längre än man kunnat föreställa sig var möjligt.
Frasen ”ingenting är omöjligt” – blir djupare och djupare varje dag. I takt med rymdens expantion.
I en värld där så mycket händer och accepteras. Hur kan det komma sig att så mycket ändå är tabu?
Eller är det egentligen inte tabu, längre ut än ditt eget huvud? Det är bara upp till dig själv att bestämma och säga.
När du drömt samma sak om och om och om igen… tillslut vet du när det är dags att ta chansen och kasta sig ut. Jag är redo. Är du?