När blir fantasi verklighet?

Jag orkar faktiskt inte bry mig om vad andra personer tycker längre. Dvs när de tycker att jag resonerar fel, men det känns rätt. 
Jag behöver vara ensam i grunden för en gångs skull, stå på mina egna ben. Hur ska jag lära mig att inte bli bränd när jag hela tiden surfar runt i ett skyddsnät av vänligtsinnande, överbeskyddande drakar i svetsoverall?

Tack för er oro, men inte alltid är den befogad.  Man måste ha lite hopp också.  Vi kan inte låta oss låsas emot mänskligheten bara för att vi gått på ett par nitlotter i livet.
Det vore ju som om spelbranchen skulle läggas ned bara för att jag aldrig blivit miljonär. Det finns alltid en chans
…. och plötsligt händer det!