Man är sin egen lyckas smed och inte olyckligare än man gör sig.
Jag kan hitta tusentals saker som får mig att må dåligt, som får mig att se vad jag saknar och som inte finns i mitt liv, som jag väldigt gärna skulle vilja ha. Men snälla nån, om jag ska fokusera på det hela tiden så kommer de dåliga energierna att äta upp hela den personen som är den underbara människa som faktiskt är Jag. Folk som inte sett mitt mörker lyser upp när de ser mig, och jag ser att det är en reflektion av vad jag får dem att se. I de här människorna speglas mitt ljus. I deras ögon ser jag hela min härlighet – och deras. Jag blir påmind om att jag ändå är en otroligt positiv person, som ser lycka i de små stunderna, som vet att mirakel händer varje dag. Hon som inte räds framtiden, skyndar ifrån nuet eller skäms för det förflutna. Hur ska de flyktiga negativen kunna hjälpa mig på något sätt, att fortsätta utvecklas till en bättre person? Det kan de inte.
Det går snabbt, att bli deprimerad, om man hela tiden slutar tänka på vad det är man har. De tankebanorna skrämmer mig på samma sätt som mitt beroende gör. Jag mår underbart, men faller pladask och vill gilla läget, om fel tillfälle banar sin väg framför mig. Det är nu vilja, styrka och disciplin kommer så väl till pass. Tur att jag har övat! 
För utan dessa tre går det inte, eller det lär åtminstone bli jävligt svårt. Nej, jag ändrar mig tillbaka – det går inte om inte dessa egenskaper tillhandahålls.
Jag står på toppen av berget och kan antingen låta den ljuva brisen svalka min varma kropp, fläktandes mitt hår och lyfta min själ till fullkomlig njutning – eller så kan jag vackla och räkna med att bli omkullblåst inom kort, för att återigen trilla långt, långt ner i historien. Ska man verkligen nöja sig med att resa sig, blåslagen och törnad – bara för att man vet att man kan? Vissa saker kan jag väll ändå låta bli att bevisa för mig själv. Jag vet att jag är stark, så jag måste inte på något sätt gräva ner mig, bara för att kunna stoltsera med att jag tog mig upp, ännu en gång. Nu är det dags att hålla sig kvar, även i de stunder som det kan kännas mer frestande att falla.
Det ÄR INTE värt det! Detta är en ny och ovan situation, men så länge jag håller blicken fixerad på min motivation, så hjälper det otroligt mycket! Då känns allting möjligt! Då känns allting så fantastiskt som det verkligen är. Prövningar kommer det att finnas gott om, för alltid. Men varje utsatt hinder är en utmaning att klara, ett läge att ta sig förbi. Om man går runt det, över, under eller välter undan hela skiten kommer att skifta i perioder, men låt det aldrig någonsin stoppa dig, vad som än händer.
Det spelar ingen roll om du inte vet vad du vill göra med ditt liv redan. Att du inte kan välja yrke eller ens inriktning. Du är ändå inte i valet och kvalet ännu. Hoppa inte över delar av dit liv. Ta allt i den ordning som det följer, så ska du se att det ordnar sig hur bra som helst. Du behöver inte oroa dig för någonting. Allt blir ändå som det ska!